Sveriges och Västervålas historia i översikt

Litteratur: Grau Olof Grau: Beskrifning öfver Vestmanland, 1754
RAÄRiksantikvarieämbetets förteckning över fornminnen
P. Norberg Petrus Norberg: Engelsbergs bruk, 1934
OAU Ortnamnsarkivet i Uppsala
PIM Ing-Marie Pettersson-Jenssen: Norberg och järnet, 2013
KollbergKersti Kollberg: Oljeön, 2012?
En sockenAhlén, Källstig mfl: En socken och en sjö, 2003
BergsbrukSveriges Nationalatlas: Bergsbruk, gruvor och metallframställning

PeriodDel av periodRegentYttre händelserÅrHändelser i socknenLänkar
Förhistorisk tid Stenålder - Allmän information om istider -10000 Läs mer!
Ancylus sjön -7500 Under denna tid låg Västmanland under vatten till största delen Någon gång under denna tidiga tid, bildades strandvallar på Landsberget. Man kan önska sig bilder på dessa strandvallar och på en levande strand med liknande utseende! Läs mer! Visa bild!
Litorina havet -5000 Nu hade Ancyllus sjön fått kontakt med Västerhavet. Västmanland kan ha stigit över havsytan till någon del Läs mer!
En skrift om tidig bebyggelseutveckling (1914) Läs mer!
Information om landskapets utveckling efter istiden Läs mer!
Pyramiderna byggdes i Gize -2650 Läs mer!
-1800 Det är ont om lämningar som RAÄ klart säger är från stenåldern, men ett exempel finns vid Strömmen invid Sundbo (RAÄ 61:1) Läs mer!
På Långöarna i Åmänningen finns spår från stenålderverksamhet (RAÄ 124:1, RAÄ 73:1 och 74:1) Läs mer!
Rester av bosättning finns innerst i Halvarsviken (RAÄ 50:1) Läs mer!
Vid yngre stenålderns slut, stod vattnet ca 20 m högre i Mälardalen än idag -1500 Detta bör väl inte ha gjort någon större skillnad i Västervålas område
Bergartsyxor, möjligen från Stenåldern har hittats invid gården Halvarsviken (RAÄ 51:1) Läs mer!
Bronsålder Bronsåldern stod för en ganska hög kultur. Mykene, Knossos och Troja blomstrade och Homeros skrev Illiaden och Odysséen -1700 (Bergsbruk, sid 29) Visa bild!
Blästbruk känt från Riddarhyttan i Västmanland -500
Järnålder Kinesiska muren började byggas, men blev inte klar förrän omkring 1600-talet -200 Läs mer!
0 Spår av gravar från Bronsålder/Järnålder vid Brännsängen, S om Halvarsviken (Raä 49:1 och 49:2) Läs mer!
Ett stadsliknande samhälle fanns på Björkö i Mälaren, kulminerade under 400-500 talen men tynade sedan bort 200 Översikt av Västmanlands tidigare historia Läs mer!
Järnålder/ Folkvandringstid 300 Lämningar av gravar vid Långgärdet (RAÄVästervåla 25:1) Läs mer!
300 Blästbruket började användas. Kända lämningar är markerade på karta, men det finns skäl att tro att det har förekommit på betydligt fler platser. Varför alla kända lämningar finns på östra sidan av sjön är okänt. Läs mer!
300 Dunshammar blästerugnar ca 300-800? (Västervåla RAÄ 47:1) Läs mer!
300 Spår av järnframställning och boplats NV om Storäng, SV om Dunshammarmuséet . Kan den vara samtida med Dunshammar? (Västervåla RAÄ 59:1) Läs mer!
Den kristna trosbekännelsen (niceanska) anses formulerad av det första konciliet i Konstantinopel (Nicaea turkisk stad som idag kallas Iznik) 381 Läs mer!
Järnålder/ Vendeltid En allmän beskrivning av Västmanland 700 Läs mer!
Bild som visar exempel på verktyg tillverkade av järn från blästbruk 700 (Bergsbruk, sid 34)
Vikingar anfäll Lindisfarne i England 793 (Lindkvist, sid 130)
Järnålder/ Vikingatid Vikingatiden är både mytomspunnen och fascinerande. Det finns både seriös och mindre seriös dokumentation.. Jag har tidigare samlat ihop en del anteckningar som främst rör Birka 800 Jag har inte sett någon dokumentation om hur vikingatiden kan ha sett ut här i Västervåla
Birka uppstod som stadsbildning på Björkö i Mälaren. Staden försvann på 950-talet och ersattes av Sigtuna 800
Ansgar besökte Birka för att introducera kristendomen, detta efter att den svenske kungen hade sänt bud till Kejsaren Ludvig den Fromme i Worms med begäran att en predikant skulle sändas till Sverige 829 (Källa saknas ännu) Läs mer!
Ansgar besökte Birka för andra gången 851 Vattnet stod ca 4-5 m högre i Östersjön, vilket gjorde att förbindelserna mellan Mälaren och Östersjön var bättre. Troligen var leden genom Södertälje farbar utan sluss. Läs mer!
Vattnet stod ca 4-5 m högre i Östersjön, vilket gjorde att förbindelserna mellan Mälaren och Östersjön var bättre. Troligen var leden genom Södertälje farbar utan sluss. 900
Stormän började bygga kyrkor på sina gårdar. Gravar från 900- och 1000-talen har påträffats vid Sura gamla kyrka 900 Det finns skäl att tro att uppodlingen av de gamla centralbygderna var fullbordad under yngre järnåldern. De centrala dalgångarna tas först i anspråk (PIM sid 19) Läs mer!
Erik Segersäll Erik Segersäll blir svensk kung (länk till regentlängd) 970 Läs mer!
Olof Skötkonung 995 Läs mer!
1000 En stockbåt tillverkades, vilken senare hittades i Halvarsviken och nu förvaras på Hembygdsgården (RAÄ 46:1) Läs mer!
Amund Jakob 1022 Läs mer!
Medeltid Äldre medeltid Emund den Gamle Kristendomen infördes i Sverige , Emund den gamle blir kung 1050 Läs mer!
Stenkil 1060 Läs mer!
Slaget vid Hastings (historisk händelse men utan nordisk inblandning) 1066-10-14 Läs mer!
Tronstrider Läs mer!
Halsten 1067 Läs mer!
Osäker period 1070 Läs mer!
Sverker dä 1130 Läs mer!
Erik den helige 1150
1100-tal Ny teknik kommer till Bergslagen, dels Vattenhjulet dels också hyttan (PIM, sid 17) Läs mer!
Hytt-bruket börjar i slutet av 1100-talet, bla i Lapphyttan 1100 Kartan visar kända lämningar efter hyttor, oavsett vilken datering de kan ha Läs mer!
1100 Kartan visar kända smedjor, oavsett vilken datering de kan ha Läs mer!
Socknar och stadsförsamlingar bildades i landet 1100 Läs mer!
Karl Sverkersson Magnus Henriksson var regent i delar av landet 1160-1161 1161 Läs mer!
Knut Eriksson 1167
Sverker dy Karlsson 1196
Erik Knutsson 1208
Johan Sverkersson 1216
Erik läspe o halte 1222
Knut Långe tog över 1229-1234 1229
1234
Birger jarl 1248
Lapphyttan i Norberg var i drift under 1100-1300-talen. Den är en av de äldsta undersökta masugnarna i Europa 1250 (PIM) Läs mer!
Valdemar Birgersson 1266
Magnus Ladulås 1275
Biger Magnusson 1290
1300 ca Stabäcks by bildas (P. Norberg, sid 5)
Mats Kettilmundsson 1318
Magnus Eriksson 1319
Folkungatid Digerdöden 1350 Vilken effekt denna epidemi kan ha haft på vår bygd är okänt (P. Norberg, sid 8) Läs mer!
Träldomen förbjöds av Magnus Eriksson på 1300-talet 1354 Privilegiebrev för Norberg utfärdades. Kan Norberg ha varit avsöndat från Våla socken? (PIM sid 17 och 18)
Erik Magnusson var medregent 1356-1359 Håkan Magnusson var medregent 1362-1364 1356 Englikebenning bildas troligen i mitten av 1300-talet (P. Norberg, sid 8 och 18)
Albrecht av Mecklenburg Albrecht blev kung genom att hans mor var syster till Magnus Eriksson 1364 Läs mer!
1371 Äldsta belägg för namnen Bodarne, Djupnäs, Wåla, Västansjö, Englikbenning och Ängelsberg (OAU) Läs mer!
1371 En skattelängd för Västervåla detta år, upptar fem skattebetalare: Mattias i Västansjö, Bero ibid, Laur i Bodarne, Olaus Körkarl (?), Olaus Höker. Ägaren till Englikebenning var sannolikt frälse och ingår därför inte i listan (P. Norberg, sid 4)
Margareta 1389
Erik av Pommern Erik untämns till kung över Danmark, Norge och Sverige, trots att han bara var 15 år. Men detta skedde med förbehållet att Margareta skulle fortsätta utöva regeringen tills han blivit myndig. 1396 Läs mer!
Kalmar-unionen 1399 Äldsta belägg för namnen Ennora, Kyrkbyn, Västanberg, Englikobenning (OAU) Läs mer!
1400 Äldsta belägg för namnet Ombenning i formen Amundabyggning (OAU) Läs mer!
1400 1400-tal träkyrka i Västervåla Läs mer!
1400 En period med kallare klimat, med dåliga skördar ("lilla istiden") Läs mer! ; Visa bild!
ca 1434-1436 Engelbrekt startar uppror mot Erik 1435
Engelbrekt mördades 1436-05-04 på en holme i Hjälmaren under resa från Örebro till Stockholm 1436 Läs mer!
Erik blir avsatt som kung i Sverige 1439 Läs mer!
Karl Knutsson Bonde 1448
Bengt Jönsson Oxenstierna
-- 1500 Ett Hyttområde finns vid Sågbäcken, mellan Lilla Skommarbo och Halvarsviken, anses härröra från medeltid/nyare tid (RAÄ 117:1) Läs mer!
1520
Gustav Vasa Gustav Vasa riksföreståndare 1521 En allmän beskrivning av järnhantering i Västervåla Läs mer! Visa bild!
Äldre Vasatiden Gustav Vasa valdes till kung 1523 Läs mer!
1523
Gustav Vasa initierade hammarsmedja i Hedströmmen samt 1529 i Hedemora. Syftet med detta var att öka förädlingsgraden inom Sverige. Tidigare hade osmundar exporterats till Tyskland för omsmidning. Dock var det inte slut på exporten av osmund förrän under andra hälften av 1600-talet genom påtryckning från Karl IX och Gustav Adolf 1528 (P. Norberg)
Nyare tid 1539 Landskapslagarna berättar att en Jöns var bergsman i Englikebenning och en Englike i Stabäck. Den senare gav ca 3 ggr så mycket i skatt som den förre. De använde samma hytta (P. Norberg, sid 19)
Erik XIV 1560
1562 Dunshammar beskrivs som en utjord i Jordeboken (PIM, sid 300)
1566 Folkhyttan nämns (Oau)
Johan III 1568
Älvsborgs lösen 1 1571 Läs mer!
1585 Det fanns 12 bönder i Västervåla socken (P. Norberg, sid 5)
Sigismund 1592
1597 En hammare (den södra) fanns vid Engelikebenning, men fick 1685 sitt brukningstillstånd indraget. Kyrkoherden lyckades dock häva detta förhållande. Om denna smedja bygges 1597 eller ev tidigare, är oklart (Grau sid 380, P. Norberg, sid 23)
Hertig Karl (IX) 1599
1604
Gustav II Adolf 1611
Älvsborgs lösen 2 1613
1614 Stabäcks hammare byggdes på östra sidan av ån, i höjd med den idag existerande hyttan (P. Norberg, sid 23)
1600 ca Långgärdet är en utjord till Stabäck och skattlägges i början av 1600-talet. Tomas Sigfridsson bor där 1615. (P. Norberg, sid 15)
1600-tal Parstugan blev en vanlig typ av bostadsbyggnad, även om den har förekommit ända sedan 1400/1500 talen Läs mer! ; Visa bild!
1620 Englika Eriksson äger Långgärdet
Stormakts-tiden 1622 Olav Trummel grundade Trummelsbergs bruk med hytta och hammare. En ny hammare byggdes 1689. Hyttan lades ner i mitten av 1700-talet men hammaren var fortsatt i drift Läs mer!
1600-tal Bengt Antonsson har skrivit om Trummelsbergs bruk Läs mer!
1600-tal Vattenförsörjningen till Trummelsberg ordnades genom ett omfattande system av dammvallar vid utloppet ur sjöarna i området Läs mer!
1624 Den översta hammaren byggdes invid Herrgården. Andra uppgifter säger att det var 1628. (P. Norberg, sid 23)
1628 Bya- och gårdalängd anger bla att det fanns 2 frälsegårdar, en i Sörby, en i Västanberg Läs mer!
Begreppen Skatte och frälse Läs mer!
1628 Bänklängden från kyrkan Läs mer!
1630 Engelsbergs herrgård antages ha byggts detta år, men detta är tveksamt. Andra uppgifter säger att den byggdes på 1700-talet (P. Norberg, sid 28)
Gustaf II Adolf dör i Lützen 1632 Läs mer!
Kristina 1632
Det svenska postverket skapas 1636 Läs mer!
Bergskollegium bildas (till en början med namnet Generalbergsamtet) 1637 (Bergsbruk, sid 16) Läs mer!
1640 Ny träkyrka byggs i Västervåla Läs mer!
Karl X Gustav 1654
1655 Översikt av kol- och malmproduktion i byarna Läs mer!
Karl X Gustaf genomförde tåget över Bält, vilket troligen lyckades eftersom man då var inne i en period ("Lilla istiden") med lägre medeltemperatur 1658 Ovisst om vi kan se några konsekvenser av svalare klimat i Västervåla Läs mer!
Karl XI 1660
1662 Stabäck byggde en masugn på Sågholmen, mitt emot Hammarsmedjan (P. Norberg, sid 36)
1663-11-17 Ägarna till Englikebenning fick 6 års skattefrihet för den nybyggda masugnen. Den gamla kunde inte längre användas (?) Den hytta som priviligierade 1663 ödelades 1727 (Grau sid 380, P. Norberg, sid 28)
1668 Trummelsbergs bruk med hytta och stångjärnshammare fick privilegier, men togs ur bruk 1714 (Grau sid 381) Läs mer!
1681 Gyllenhöök fick tillstånd att bygga Engelsbergs masugn, norra delen av området, där växthuset senare stod, nära den nuvarande trädgårdsmästarbostaden. Den hyttan var i drift 1681-1727 (P. Norberg, sid 28, RAÄ 9:1)
1690 I den första husförhörslängden år 1690 finns alla de nuvarande stamfastigheterna nämnda. De visas på kartan Läs mer!
Karl XII 1697
1698 Dunshammar beskrivs i Jordeboken som avgärda hemman till Västanberg (PIM, sid 300)
ca 1700 Herrgårdsbyggnaden på Ängelsbergs bruk byggdes, men brann snart och återuppbyggdes 1746 Läs mer!
Karl XII stupar vid Haldens fästning 1718
Ulrika Eleonora 1719
Fredrik I 1720
Frihetstiden 1700-tal Krister Forsberg har skrivit om Bergsmän i socknen Läs mer!
Sägnen om Spannebo-Anna bygger på att hennes man var ute i kriget, men Fredrik I var ju kung då. Bedrev han något krig? Jo, men ännu inte klart när och var. 1731 Spannebo - Anna (Anna Eriksdotter) avrättades (En Socken och en Sjö) (RAÄ 30:1, LI:1 bild 94) Läs mer!
Adolf Fredrik 1751
Gustav III 1771
Gustav III gör statskupp och ger sig själv större makt 1772
1774 Bergsrådet Lorentz Petter Söderhielm donerade 6000 daler kopparmynt till undervisning, främst av bruksarbetarnas barn (En socken, sid 183)
Gustavianska tiden Gustaf III avlider efter skott på Operan 1792-03-29 Läs mer!
Gustaf IV Adolf 1792
1794 Västervåla kyrka fick ett torn av sten som ersatte en klockstapel Läs mer!
Unionstiden Hertig Karl (XIII) 1809 I början av 1800-talet blev en enkelstuga i två våningar mycket vanlig. Den innehåller kök, kammare och förstuga på nedre våningen och sal, kammare och trapphall på övre våningen. Byggnadstypen återfinns i hela Sverige, men blev mycket vanlig i Dalsland och i Västmanland där den började uppträda 1800-talets början. Detta innebär att flertalet av de gårdsbyggnader som vi ser i bygden idag, byggdes i början av 1800-talet. Vilka byggnader som fanns dessförinnan är okänt, möjligen parstugor? Lokala exempel är Hembygdsgården, Sörby gård, Halvarsviken Läs mer!
Karl XIV Johan 1818
1834 Murstocken i torpet i Tyskbo byggdes eller möjligen renoverades, enligt markering på plats. Dock finns belägg för boende i Tyskbo redan 1628, i form av kyrkans bänklängd
Kolera härjade i Sverige 1834 Ett enda kolerafall syns i Dödboken för Västervåla under perioden, vilket skedde 1856
Oskar I 1844
1847 Det första skolreglementet för Västervåla antogs (En socken, sid 185)
1850-tal Ett projekt har genomförts i Ombenning med syfte att dokumentera byns historia. Där ingår något om järnverksamheten Läs mer!
Karl XV 1859
Industriali-seringen 1866 En ny hytta togs i drift i Trummelsberg Läs mer!
Oskar II 1872
Polhemshjulet byggdes i Norberg 1877 Läs mer!
1874 Vid ett ägoskifte 1874 nämns Oljeön som Snytön (Karta 19-VÄL-68)
1875 Pehr August Ålund bygger ett raffinaderi på Barrön/Snytön som därmed blir Oljeön (Kollberg) Läs mer!
1880, ca Fribaptister bildade en förening och byggde 1885 ett bönhus i Kvarnvreten (En socken, sid 177)
1882 Någon med anknytning till Systerbo har använt ryska papyrosser. Bengt Antonsson berättar. Läs mer!
1890 Man skulle lägga nytt golv i kyrkorummet, men stommen var så dålig att man byggde ett nytt långhus Läs mer!
1900 Kolningen har spelat en väsentlig roll både för järnproduktionen och för försörjningen i bygden (Bergsbruk, sid 24) Läs mer!
Gustav V 1906 Konsumtionsföreningen Reveny bildades i Ängelsberg (En socken, sid 180)
1907
1908 Tuberkulosen var ett stort problem i början av 1900-talet. 1908 bildades Västervåla lokalförening mot tuberkulos Läs mer!
Första världskriget 1914 Under denna tid bröts mycket torv vid Trummelsberg Läs mer!
1914 20 personer avlider i Västervåla under året. Medellivslängden för dessa blev 60 år, men däribland fanns en 9-åring och en 98-åring.
Spanska sjukan härjade i hela världen 1918 Ett flertal personer dog i "Spanskan" i Västervåla. Även TBC skördade flera offer i samma tid. Detta borde utforskas bättre! Läs mer!
1919 Sällskapet Elim bildades i Ängelsberg och kapellet byggdes (En socken, sid 176)
Vaccinering mot TBC infördes 1920-tal Läs mer!
1933 Betaniakapellet i Bondfallet invigdes som en utpost till Högfors pingstförsamling. (En socken, sid 178)
1932 Västervåla Bastuförening bildades (En socken, sid 182)
1923 Henning Andersson i Djupnäs skänkte den gamla kyrkbåten och dess båthus till Vallby museum i Västerås. Den drogs sedan på släde via Ramnäs i januari 1924 (En socken, sid 85)
1938 Västervåla Husmodersförening bildades (En socken, sid 181)
Andra världskriget 1939
1944 Fagersta stad bildades genom ombildning av Västanfors landskommun. Läs mer!
1967 Västervåla landskommun inkorporerads i Fagersta stad Läs mer!
Carl XVI Gustav 1971 Fagersta stad ombildades till Fagersta kommun Läs mer!
1990 Västervåla kyrka återinvigdes efter en omfattande restauration (En socken, sid 181)
2012 Nordstjernan äger Engelsbergs bruk och har en egen presentation av det Läs mer!