Stentorpet och Tyskbo

Carl Johan Landin

Den följande berättelsen handlar om några familjer som har bott i Stentorpet och i Tyskbo. Den utgör inte en komplett beskrivning av alla som har bott på dessa ställen, istället begränsar den sig till perioden ca 1834-2000.

Carl Johan Landin föddes i Strängnäs den 12 oktober 1834, som son till snickaren Anders Landin från Fogdö och dennes hustru Anna Kristina Andersdotter från Strängnäs.

Vid 20 års ålder kan man se att han blev "tjenstegosse" i Helgarö församling på Fogdö i Mälaren. Han kan möjligen ha haft någon drängsyssla innan detta, men detta är det första som har kunnat återfinnas i kyrkböckerna. Sedan följde två andra platser på Fogdö innan han 1859 flyttar till Rosshyttan i Västerfärnebo. Om detta berodde på 25-åringens behov av att komma hemifrån framgår inte av kyrkböckerna. Året efter var han dräng på Skrivargården som då ägdes av Anders Gustaf Laman som tycks ha bott i Västerås och överlåtit skötseln av gården till anställda eller möjligen till en dotter. Information i Husförhörslängden skulle kunna tolkas så.

På drängars vis flyttade Carl Johan runt i Västervåla. Efter Skrivargården blev det Vretarne, sedan Djupnäs och Dunshammar. Någonstans längs vägen tycks han ha gjort en bekantskap som fick honom att 1869 flytta till Stentorpet, invid Skommarbo.

Stentorpet

Stentorpet är en gammal boplats invid gamla landsvägen genom Skommarbo. Det sägs att där skall ha funnits en krog i gamla tider och möjligen en kiosk i senare tid. Den byggnaden som finns på tomten är inte så gammal. Men de två följande kartbilderna antyder att det nya huset är byggt på den gamla byggnadens plats, eller mycket nära den.

Familjen som bodde i Stentorpet 1869 bestod av Erik Andersson, född 1811 i Dunshammar och hustrun Maria Charlotta Wikenholm, född 1821 i Ramnäs. Dom fick 6 barn:

  • Dotter Anna Stina, född 1846-02-21
  • Dotter Johanna Charlotta, född 1848-06-01
  • Dotter Hilda, född 1849-12-14
  • Son Carl Erik, född 1852-01-06
  • Dotter Wilhelmina, född 1860-01-29
  • Son Per August, född 1862-08-17

Äldsta dottern Anna Stina började sin pigtjänst redan som 15-åring:

  • 1861: piga i Djupebo i Ramnäs (AI:13 sid 105)
  • 1864: piga i Liarsbo i Ramnäs (AI:13 sid 112)
  • 1865: föder den 4:e juni oäkta sonen Johan Gustaf (Västervåla C:6 bild 26)
  • 1866: piga i Västanberg i Västervåla (AI:12 sid 38)
  • 1867: till Stentorpet (AI:12 sid 29)
  • 1867: föder i december oäkta dottern Anna Carolina som emellertid dör 1869 (C:6 bild 41)
  • 1869: piga i Västanberg

En osäker period

1869 blev ett år av förändringar i Stentorpet. Fadern Erik Andersson dog den 30:e januari, blott 58 år gammal. Den 18:e september gifter sig äldsta dottern Anna Stina med Carl Johan Landin. Han byter därigenom sysselsättning från att ha varit dräng på Dunshammar till att bli torpare på Stentorpet. (AI:12 sid 29). Anna Stina har en son med sig in i äktenskapet, nämligen Johan Gustaf. Det kan ju vara Carl Johan som är upphov till denne, men ingenting är ännu känt om den saken. Paret får emellertid en son i april 1870, som dör en månad gammal. I april 1872 föds dottern Anna Charlotta i Stentorpet.

Det är inte lätt att ur kyrkböckerna tolka vad som hände familjen under de närmaste åren. Men man flyttar flera gånger och prästen har gjort det lätt för sig genom att bara ändra rubriken på familjens sida i Husförhörslängden, se bild:

Denna kyrkboksida avser perioden 1870-1876. Man kan se att familjen i periodens början bodde i Stentorpet, vilket stöds av födelseboken för den dotter som föddes 1872. Sedan flyttade man av någon anledning till Spannebo, troligen i en fastighet som ägdes av Engelsbergs bruk. Möjligen flyttade man också till Bondfallet för att slutligen landa i Tyskbo som tillhörde Skrivargården som ägdes av Timm på Engelsbergs bruk.

Den 13 september 1875 får familjen ett par tvillingsöner, Karl och Axel som enligt födelseboken föds i Spannebo. Men i nästa omgång av Husförhörslängden, 1877, så redovisas familjen som boende i Tyskbo under Skrivargården.

Tyskbo

På moderna kartor kallas hela gruppen av tre torp för Tyskbo. Emellertid har de två på östra sidan av landsvägen fastighetsbeteckningar under Bondfallet och det enda torpet på västra sidan under Skrivargården. Därav kan vi veta att Landins bodde i det torp som benämnes Skrivargården 1:29, med adress idag: Ängelsbergsvägen 122.

Att detta torp har gamla anor kan vi utläsa av en karta från 1698, där namnet Tyskbo är utskrivet på västra sidan av vägen.

Tyskbo-torpets nuvarande ägare har gjort en planskiss. Det finns skäl att anta att utbyggnaden på framsidan, nertill på skissen, är ganska sentida, troligen 1900-tal. Utbyggnaden på baksidan är sannolikt äldre, men inte ursprunglig. Den är nu ersatt av en större med mindre ålderskrämpor.

I spismuren i köket kan man se årtalet 1834 inskrivet, sannolikt det år då den nuvarande spismuren byggdes.

1880 är det åter dags för stora förändringar i familjens liv. I februari dör tvillingarna i difteri, den ena den 10:e, den andre den 13:e. Då var dom 5 år gamla. Två barn finns kvar hemma, Johan Gustaf 14 år och Anna Charlotta 8 år gammal. I december flyttar svärmor Maria Charlotta Wikholm in. Hon är änka sedan 1869, men det är inte ännu klarlagt var hon har tillbringat de 11 åren sedan dess. Således blir det 5 personer som firar jul i den lilla stugan 1880.

1883 fyller Johan Gustaf 17 år och flyttar till Ramnäs. Carl Johan och Anna Stina får en ny son den 13:e februari 1888 och döper honom till Carl Axel. Dottern Anna Charlotta blir piga hos fjärsman Per Andersson i Halvarsviken 1889, men flyttar hem igen tre år senare.

Svärmor Maria Charlotta Wikholm dör den 22:e maj 1893, 72 år gammal.

Den första familjen Landin

Sonen Carl Axel (bror till Anna Charlotta) dör av difteri 1901-01-23, 13 år gammal. Fadern Carl Johan Landin dör den 26:e december 1909. Modern Anna Stina Eriksdotter dör den 3:e augusti 1913.

I en räkenskapsbok från Skrivargården, kan man se vad Carl Johan Landin arbetade och tjänade under sitt sista levnadsår:

Månad Arbetstimmar Ersättning
April 18,5 23,13 kr
Maj 23 28,75
Juni 18 22,50
Juli 21,25 26,25
Aug 22 27,50
Sept 23,5 30,00
Okt 23 23,00
Nov 25 25,00
Dec 14 14,00

Den andra familjen Landin

Dottern Anna Charlotta gifter sig den 30:e november 1895 med Axel Teodor Andersson och paret bosätter sig inledningsvis i torpet i Tyskbo (AI:15 sid 15), men flyttar året därpå till Ramnäs, där sonen Oskar Teodor föds den 24:e augusti 1896 (AI:15 sid 15).

Axel Teodor föddes den 31:a maj 1864 i Skinnskatteberg. Han kom till Skommarbo 1889 som arbetare, troligen hos Ramnell. Han vistades i Falun under en kortare period, återkom till Skommarbo och hade en period i Westermo nära Arboga.

Anna Charlotta med familj flyttar hem till Tyskbo från Ramnäs den 12:e juni 1910 och Axel Teodor tituleras i fortsättningen Torpare. Deras barn är (Enligt församlingsbok SVAR 1900 sid 15):

  • Oskar Teodor, 1896-08-24
  • Hanna Charlotta, 1902-02-22
  • Signe Viktoria, 1904-04-30
  • Judit Maria, 1907-12-31
  • Gustaf Johan Teodor, 1917-08-24

Inte heller denna familjekonstellation består för evigt. Äldste sonen Oskar Teodor flyttade till Västerås 1919. Maken och torparen Axel Teodor dör den 26:e januari 1920, bara 56 år gammal. Dottern Judit Maria flyttar till Västerås 1921 och samma år flyttar Anna Charlotta med yngste sonen Gustaf Johan Teodor till Bondfallets skola där hon blir städerska. Hon dör sedan den 1:e april 1931 och Gustaf Johan Teodor flyttar året efter till Näsby.

Den tredje familjen

Efter faderns (Axel Teodor) död i januari 1920, kommer Oskar Teodor tillbaka till Tyskbo i mars 1920 och blir Torpare, tillsammans med sin nya familj. Han har då gift sig i augusti 1919 med Elsa Vilhelmina Larsson från Villberga i Uppland. Hon har två barn sedan tidigare. Dock flyttar hon med barnen tillbaka till Västerås redan i augusti 1920. Deras gemensamma son Oskar Gerhard Vincent föds 1920-09-24 i Västerås. Äktenskapet upplöses i november 1926.

1923 flyttar Oskar Teodor till sin mor (änkan Anna Charlotta) i Bondfallet, troligen i småskolan och blir därmed den siste ur den familjen i Tyskbo. Flyttar sedan till Pilbo 1928 och därefter till Kolbäck 1934 (Församl bok SVAR 1928 sid 68). När han dör 1960, anges han som ”gift man” i dödboken.

Familjen Pettersson i Tyskbo

1923 flyttar Ernst Pettersson med familj från Sörby till Tyskbo. Familjen består då av:

  • Maken Ernst, född 1894-09-15 i Trummelsberg
  • Makan Elsa Karolina Östling, född 1899-10-24 i Bondfallet
  • Dottern Maria Elisabet, född 1917-08-31
  • Dottern Margit Viktoria, född 1919-02-12
  • Ernsts mor och syster (Johanna Vilhelmina och Ellen)

Den 8 oktober 1925 föds ännu en dotter i familjem nämligen Carin Vilhelmina.

Närmast före flytten till Tyskbo hade familjen bott i det som idag är Sörbyvägen 21:

Citat från sida i oidentifierad tidning: ”Ernst Pettersson är den siste trummelsbergaren. Han föddes 1894. Modern var en ensamstående trebarnsmamma som drog sig fram med dagsverken i tvätt- och bagarstugor. Ernst började som gjutardräng vid bruket vid tolv års ålder. Det han kan berätta om livet och arbetet i Trummelsberg finns det inte längre någon annan som kan berätta.”

Ernst var en man med många intressen. Jakten var ett av dem. Här ses han framför Tyskbo, troligen ca 1980 eller däromkring.

Han arbetade gärna med näverslöjd. Hör provar han en näverlur som han sannolikt har tillverkat själv:

Även om Ernst inte ser ut att gått till skogen för att plocka lingon, så har säkert Elsa gjort det.

Medan familjen bodde i Tyskbo råkade Elsa ut för en cykelolycka och fick allvarliga skador, som senare ledde till att dom inte orkade bo kvar i Tyskbo utan flyttade till lägenhet i Västerås i mitten av 1940-talet.

Ernst dog 1987 och Elsa 1990, båda i Västerås. Dottern Carin övertog Tyskbo 1985 och sålde det till nuvarande ägare 2005.